
Rebecca Martis heter jag som gjort denna hemsida som ett sätt för andra människor runt om i världen att ta del i mina fina grabbar.
Jag har sen jag var 2 år haft tax i familjen. Från början en mycket speciell kille vid namn Klangen. Han var ett rött korthår och pappas följeslagare och jaktkamrat. Vi fick honom som åttaveckorsvalp ganska lagom till min tvåårsdag 1987, sen dess följde han min uppväxt och skapade det hundintresset jag har idag. När jag var 11 år, hade Klangen levt ett hårt liv som jakthund och hans sista år som pensionär levde han med cancer i urinblåsan. Tillsist orkade inte hans kropp längre och slutet kom väldigt fort. Jag minns det som igår. Mamma och pappa hade kommit hem med honom från veterinären och skulle bara iväg för att hämta ut hans medicin på apoteket och lämnade honom med mig på vardagsrumsgolvet. Jag satt med honom tills hans sista andetag och stillsamma insomnande hos mig på vardagsrumsgolvet. Mamma och pappa hann aldrig hem med medicinen.
Det dröjde två år innan nästa tax kom in i våra liv. En tvåårig omplaceringshund som behövde en egen familj att bo i. Denna gång ett svart långhår vars namn var Skogsblommans Cliff. Cliffen var den mysigaste och snällaste och bästa hunden trots det bagage han hade med sig. Dock hade han väldigt svårt för att bli lämnad hemma ensam.
Jag har sen jag var 2 år haft tax i familjen. Från början en mycket speciell kille vid namn Klangen. Han var ett rött korthår och pappas följeslagare och jaktkamrat. Vi fick honom som åttaveckorsvalp ganska lagom till min tvåårsdag 1987, sen dess följde han min uppväxt och skapade det hundintresset jag har idag. När jag var 11 år, hade Klangen levt ett hårt liv som jakthund och hans sista år som pensionär levde han med cancer i urinblåsan. Tillsist orkade inte hans kropp längre och slutet kom väldigt fort. Jag minns det som igår. Mamma och pappa hade kommit hem med honom från veterinären och skulle bara iväg för att hämta ut hans medicin på apoteket och lämnade honom med mig på vardagsrumsgolvet. Jag satt med honom tills hans sista andetag och stillsamma insomnande hos mig på vardagsrumsgolvet. Mamma och pappa hann aldrig hem med medicinen.
Det dröjde två år innan nästa tax kom in i våra liv. En tvåårig omplaceringshund som behövde en egen familj att bo i. Denna gång ett svart långhår vars namn var Skogsblommans Cliff. Cliffen var den mysigaste och snällaste och bästa hunden trots det bagage han hade med sig. Dock hade han väldigt svårt för att bli lämnad hemma ensam.
När jag 2006 bodde och spelade fotboll i Borlänge så kom jag i kontakt med Siv och Bertil Pettersson genom min faster Ulla Åström som åkte mycket på hundutställningar och hade långhåriga taxar, bland annat Cliffens syster Celine.
Efter flytten hem igen till Gotland 2007 hade Siv och Bertil valpar på Åkerlyckans kennel i Dalhem och min faster Ulla bjöd med mig för att se långhårsvalpar som bara var några veckor gamla. Det klickade direkt med Siv och Bertil och följande veckor var jag ofta vid dem för att fota valparna och ha det mysigt, utan en tanke på att jag skulle ha någon förstås. Det var först när det började närma sig leverans som en liten speciell hane alltid satt i just mitt knä och alltid bet på just mina skosnören och alltid var framför linsen på just min kamera. Det var alltid samma valp, Chess hette han och han valde mig. |
Så det blev en Kung Karls Ferragamo som verkligen skulle visa sig vara en dyrgrip och plocka hem många fantastiska titlar på hundutställningar runt om i Norden. Det absolut största som jag varit med om är hans Världsvinnartitel från 2010 i Herning i Danmark, när han vann bästa hane och blev tilldelad denna helt otroliga titel. Han har från början varit en outstanding hund när det gäller att visa sig i ringen och vi har tack vare det haft så himla roligt på alla utställningar vi farit runt på. Ferran är och har alltid sålt sin själ för en bit mat, vilket betyder att han inte direkt har varit svår att motivera till att lära sig att stå snyggt och visa upp sig inne i ringarna. Ferran är tax med rätt attityd och riktigt go i. Han är alltid med där det händer samtidigt som han är den av mina hundar som är mest känslokännare. Mår jag dåligt så är han den som bryr sig och visar sin tröst.
Tankar på en tredje hund började komma när båda mina grabbar var så gott som "klara" när det gäller meritering i Sverige. Men eftersom att jag kände att tre hundar är max för mig att ha, så var det för mig jätteviktigt att se till att det verkligen blev den speciella hund som matchade med mina krav. En mindre dvärgtax än vad Ferran är med en intressant stamtavla och nytt blod. Lennox efter min egen Chess är undantaget som frångår regeln om att ha max tre taxar, då han är min fjärde. I denna hund hoppas jag på en stark och trygg mentalitet, ett jaktintresse och en sund exteriör. Chess och Caya är en kombination som jag anser är väldigt intressant när det gäller alla dem egenskaperna. De kompletterar varandra på många sätt så denna lilla vovve ska nog ha förutsättningarna för att bli något riktigt bra.
|
Chessen var den minsta hanen i kullen av åtta valpar. Han och Cliffen kom varandra väldigt nära och delade utan problem på allt, men fick Chessen välja så var jag alltid det självklara valet och är än idag.
Siv drog med mig på några utställningar, vilket jag absolut inte skulle hålla på med trodde jag, dock blev det alldeles tvärt om. Iom att Chessen var ganska liten och tog lång tid på sig att utvecklas så blev han ofta slagen av sina syskon de första åren, men det var inte vinster som var viktigt utan det sociala. han har dock blommat ut och blivit en riktigt fin hund med åren och en alldeles perfekt storlek på 9 kg som taxen skall vara. Det jag är mest nöjd med med honom är hans temperament, hans lugn men också hans lekfullhet och hans trygghet. Aldrig uppstudsig mot andra hundar och tar livet med nyfikenhet och bus i sinnet. Han kommer aldrig bli för gammal för att leka. Sen är hans stora intresse för grytjakt extra häftigt, att han kan tända till och även plocka fram helt andra energiska och ettriga sidor som krävs för att fixa grytanlagsproven som han gjort. Han älskar grytprov! Chessen introducerade mig i utställningsvärlden och på många andra ställen och fick mig också att börja fundera på ytterligare en tax i flocken. Dock ville jag ha en dvärgtax eftersom man då kunde åk på utställningar med båda utan att i första taget vara varandras konkurrenter. Så sökandet började lite försiktigt och slutade tillsist på Kung Karls kennel hos Sanna Anderberg som sommaren 2008 hade en mycket lovande hanhund till salu efter en helt sagolikt fin och trevlig hane (Sundsdal's Orlando) som jag hade träffat och sett på hundutställning på Gotland tillsammans med Ingemari Jansson. Det var där jag träffade Ingemari för första gången. Chessen och Ferran är ett givet team och har varit från början. Det är väldigt skönt att Chessen som är den äldsta av mina och högsta hönset under mig, inte alls bryr sig om konkurrens. Jag tror att hans lugn och trygghet ligger till grund för flockens harmoni. Chessen säger till om det verkligen är något, annars bryr han sig inte så mycket.
|